Guld1 159,23 kr−2,47%|Silver13,47 kr−4,22%
Öppen rund ståldörr till Bank of Canadas guldvalv i Diefenbunker, byggt för landets guldreserv

Foto: Dennis G. Jarvis / Wikimedia Commons, CC BY-SA 2.0 (beskuren)

FördjupningPublicerad

Därför biter räntorna sämre på guldet än förr – och vad centralbankernas köp betyder i kronor

En högre ränta efter inflation gör guld dyrare att äga, och den här veckan följde guldet det mönstret: ett gram blev 2,9 procent billigare i kronor när den amerikanska realräntan steg. Men sedan 2022 har sambandet blivit svagare, enligt bland andra Invesco och Janus Henderson, eftersom centralbankerna köper guld av andra skäl än räntan.

Riksbanken höjde styrräntan till 2 procent den 4 november, enligt Riksbankens beslut. Dagen efter tog Bank of England sin ränta till 4 procent, enligt bankens penningpolitiska besked. Den amerikanska centralbanken Federal Reserve (Fed) har sin styrränta på 3,75–4 procent, och vid mötet i oktober röstade två ledamöter för att höja den redan då, enligt Feds besked den 28 oktober. Efter fredagens statistik räknade terminsmarknaden, där man handlar på framtida räntor, med en höjning i december: 89,7 procents sannolikhet för 0,25 procentenheter och 10,3 procent för 0,5 procentenheter, enligt CME:s FedWatch-verktyg som FX Empire återger.

Själva beskeden i Stockholm och London flyttade guldpriset i kronor bara lite, som vi skrev när Riksbanken höjde och när Bank of England följde efter. Det som väger tyngst för guldet är den amerikanska räntan räknad efter inflation. Det korta svaret är att en högre realränta brukar pressa guldpriset, men att den effekten har blivit mindre sedan 2022, enligt flera analyshus, eftersom centralbankerna har fortsatt att köpa guld oavsett räntan.

Priset ovan gäller fredag kväll, före helgen.

Därför spelar räntan efter inflation roll

Guld betalar ingen ränta. Den som håller guld går därför miste om det en statsobligation hade gett, och ju mer obligationen ger efter inflationen, desto mer kostar det att i stället äga guld. Kapitalförvaltaren Invesco skriver i sin kvartalsrapport om guld den 7 oktober att högre obligationsräntor, särskilt reala, ökar den kostnaden. Hur dyrare olja via inflationen leder till högre räntor förklarade vi den 26 oktober.

En vecka som följde mönstret

Den här veckan gick det som teorin säger. Den tioåriga realräntan steg från 2,63 procent den 6 november till 2,91 procent den 13 november, enligt finansdepartementets tabell över reala räntor. Det är en ökning med 0,28 procentenheter. Under samma vecka blev guldet 4,6 procent billigare i dollar, enligt guldpriser.se:s prisinsamling.

Uppgången kom efter att de amerikanska konsumentpriserna ökat 0,4 procent i oktober, mer än de 0,3 procent som ekonomerna i FactSets enkät hade väntat, enligt CBS News. Utfallet stärkte tron på en höjning från Fed i december, enligt ActionForex.

I kronor blev fallet mindre, eftersom en dollar samtidigt kostade 1,8 procent mer. Dollarn nådde sin högsta nivå på 19 månader mot andra stora valutor, enligt The Hindu BusinessLine.

Ett samband som har försvagats

Över längre tid är bilden en annan. Förklaringsgraden, ett statistiskt mått på hur nära guldpriset har följt den tioåriga realräntan, låg på omkring 86 procent åren 1998–2021 men bara omkring 23 procent sedan 2022, enligt en beräkning från Bloomberg som U.S. Global Investors återger i sin veckokommentar den 10 november.

Invesco pekar ut när det ändrades. Sedan Rysslands valutareserver frystes 2022 har centralbankerna köpt guld utan att låta priset avgöra, och därför har guldet följt realräntan mycket sämre än tidigare, enligt Invescos rapport.

World Gold Council (WGC), en organisation vars medlemmar är guldgruvbolag, ser samma mönster. Guldet har klarat sig väl trots att amerikanska realräntor har legat historiskt högt sedan 2023, och centralbanker och asiatiska investerare har blivit allt viktigare köpare som kan agera oberoende av hur det går för USA:s ekonomi, skriver Johan Palmberg på WGC i en marknadskommentar den 6 augusti.

Där bedömningarna skiljer sig

Svagare betyder inte borta. Allan Maymin och Philip Maymin på kapitalförvaltaren Janus Henderson menar att guldet fortfarande går upp och ned med realräntan på kort sikt, men från en högre nivå än förr. ”Realräntan styr fortfarande riktningen, men golvet under guldet sätts inte längre av räntan ensam”, skriver de i en analys den 4 juni (i svensk översättning).

På kort sikt är WGC:s senaste kommentar, från den 5 november, mer hoppfull. Två av tre villkor som har följt med tidigare vändningar är uppfyllda, och bakgrunden gör det troligare att nedgången är en korrektion än inledningen på en lång nedgång, skriver Palmberg. Han tillägger att händelser under fjärde kvartalet ändå kan tynga guldet. Kristy Akullian på BlackRock ser realräntan och dollarn som det som styr guldet närmast. Centralbankernas köp är ett långsiktigt stöd, men hon väntar sig att takten sjunker, enligt investingLive, som återger hennes analys den 10 november.

Centralbankerna köper av andra skäl

Under tredje kvartalet köpte centralbankerna netto 321 ton guld, att jämföra med ett snitt på 227 ton per kvartal de senaste fem åren, enligt WGC:s kvartalsrapport den 3 november. Hittills i år är köpen 675 ton. Kinas centralbank köpte mest, 63 ton, följd av Polens med 40 ton. Bara 120 ton hade länderna själva redovisat. Resten, omkring 63 procent, är WGC:s uppskattning av köp som ingen har rapporterat.

Som drivkraft pekar WGC på långsiktiga mål: att sprida reserverna på fler tillgångar och att hantera risker. Köpen tog fart när guldprisets kvartalssnitt sjönk från toppen i första kvartalet, vilket kan ha bidragit något, men priserna var fortfarande höga, skriver WGC i samma rapport. Vad centralbankerna själva anger som skäl att äga guld gick vi igenom den 27 oktober.

WGC har också försökt sätta en siffra på vad köpen betyder. Sedan 2022 har centralbankerna köpt i snitt 1 000 ton per år. Allt annat lika ger 20–30 ton utöver det långsiktiga snittet på omkring 600 ton per år ungefär 1 procent högre guldpris, enligt WGC:s halvårsutsikter den 1 juli. Med fredagens pris är 1 procent knappt 13 kronor per gram. Det är just centralbankernas köp som förklarar att guldet ligger högre än realräntan ensam skulle motivera, menar Janus Henderson.

Från dollar till kronor

För den som köper i kronor finns ett led till. När ett lands räntor faller i förhållande till omvärldens blir det mindre lockande för utländska investerare att placera där, och valutan försvagas, förklarar Riksbanken. Vår tolkning är att samma resonemang gäller åt andra hållet: stiger de amerikanska räntorna mer än andras kan dollarn bli dyrare, och då dämpas ett fall i guldpriset för den som betalar i kronor. Det är en tendens, inte en regel.

Över ett år har dollarn betytt mycket för den som köper i kronor. Under det året har den tioåriga realräntan stigit från 1,83 procent den 13 november 2025 till 2,91 procent, alltså 1,08 procentenheter, enligt finansdepartementets tabell för november 2025 och den för i år. Under samma tid har guldet blivit 7 procent billigare i dollar men bara 1 procent i kronor, eftersom en dollar samtidigt har blivit omkring 7 procent dyrare räknat i kronor, enligt guldpriser.se:s prisinsamling.

Riksbanken kan dra åt andra hållet. Banken bedömer att räntan sannolikt höjs igen inom ett år, förutsatt att bilden av inflationen och konjunkturen håller, enligt beslutet den 4 november. En starkare krona sänker guldpriset i kronor: med fredagens pris motsvarar 1 procent starkare krona knappt 13 kronor lägre pris per gram, om dollarpriset står still. Höjer både Fed och Riksbanken kan effekterna på växelkursen delvis ta ut varandra.

Det här vet ingen än

Ingen vet hur mycket Fed höjer den 9 december, eller om fler höjningar följer. Sannolikheterna på terminsmarknaden ändras från dag till dag och är ingen prognos. Konsumentpriserna för november kommer först dagen efter Feds besked, enligt det amerikanska statistikverket BLS. Det är inte heller klart om centralbankernas köp håller i sig: BlackRock väntar sig en lägre takt, och WGC:s kvartalssiffror bygger till stor del på uppskattningar. Och om Janus Hendersons förklaring stämmer avgör centralbankernas fortsatta köp också hur högt golvet under guldet ligger.

Att ta med sig

Realräntan, dollarn mot kronan och centralbankernas köp drar ofta åt olika håll, och ingen av dem avgör guldpriset i kronor ensam. Den som vill följa dem kan läsa realräntan i finansdepartementets dagliga tabell, dollarkursen i guldpriser.se:s egen prisinsamling och centralbankernas köp i WGC:s kvartalsrapporter. Efter veckans fall räcker samma summa, räknat på spotpriset, till 3,0 procent fler gram guld än för en vecka sedan, enligt guldpriser.se:s prisinsamling. Spotpriset är metallens värde, inte vad en butik tar betalt eller betalar tillbaka.

Artikeln är inte investeringsrådgivning.

Jämför guldtackor och guldmynt

Se vad tackorna och mynten kostar hos handlarna.

Artikeln är skriven med hjälp av AI och granskad av guldpriser.se:s redaktion före publicering.

Källor