Guld1 160,40 kr−2,37%|Silver13,51 kr−3,93%
Bygata i Gadmen i Oberhasli med bruna trähus längs Sustenstrasse och gröna berg i dagsljus

Foto: Joris Egger / Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0 (beskuren)

ProduktporträttPublicerad Uppdaterad

Vreneli: det schweiziska guldmyntet med en omstridd modell och ett smeknamn av oklart ursprung

Schweiz präglade 58,6 miljoner 20-francsmynt med Fritz-Ulysse Landrys Helvetia mellan 1897 och 1949, men namnet Vreneli dök upp i tryck först 1943. Två söner har gjort anspråk på att deras mor stod modell.

Guldmyntet Vreneli, 20 franc

Schweiz 20-francsmynt i guld visar en ung kvinna framför en bergsrygg. I handeln heter det Vreneli, ett smeknamn som myntet fick långt efter att det började präglas. Bakom bilden finns en designtävling där juryn tyckte att kvinnan såg för ung ut, en provprägling där en hårlock togs bort, och en tvist om vem som egentligen stod modell.

Ett mynt för en myntunion

Den 23 december 1865 slöt Belgien, Frankrike, Italien och Schweiz den monetära konvention som blev Latinska myntunionen, skriver Hérodote. Ländernas mynt fick samma guldinnehåll, så att man kunde betala i Paris eller Bryssel med schweiziska franc.

Schweiz guldmynt från 1883–1896 bar ett Libertas-huvud, frihetens personifikation, enligt Swissmints frågor och svar. I handeln säljs den äldre typen i dag som 20 franc Helvetia.

År 1895 utlyste det federala finansdepartementet en tävling om en ny myntbild. Den skulle uttrycka Schweiz genom ett nationellt motiv, Helvetia, enligt Swissmint.

Tävlingen som Landry vann i andra hand

I april 1895 tillsatte förbundsrådet en jury för de 21 bidragen. Den föreslog i maj neuchâtelkonstnären Fritz-Ulysse Landrys modell för andra pris, enligt Swissmints historik över myntet, som återges med tillstånd på samlarsajten Sammlerstube. Inget första pris delades ut, eftersom tävlingsvillkoren inte hade följts fullt ut. Juryn tyckte att Helvetia var för ung, för individuell och för svärmisk.

Förbundsrådet gav ändå Landry första pris, på rekommendation av finansdepartementet. Hösten 1895 lämnade han en ny modell där håret var samlat i en fläta och kransen av rhododendron var utbytt mot edelweiss, enligt samma historik. Målaren Albert Anker tog i juryn tydligt ställning mot modellen, men juryn rekommenderade till slut förbundsrådet att låta prägla den.

Ännu 1897 hade en ”bekymrad magistrat” invändningar mot de första provpräglingarna, står det i Swissmints historik: en hårlock i pannan gav ”fruntimret ett lättsinnigt utseende” (i svensk översättning). I den slutliga präglingen togs lockan bort. Samma år präglades 29 mynt av guld från Gondo.

Kritiken släppte inte. Helvetia var fortfarande för ung, Wilhelm Tell hade varit bättre och bergen i bakgrunden föreställde bara en liten del av landet, skriver Bernhard Graf på Schweiz nationalmuseums blogg.

Bilden och modellen

Åtsidan visar en kvinnobyst åt vänster med håret uppsatt i en fläta och klänningen broderad med edelweiss, framför bergen, enligt Swissmints beskrivning. Nere till höger står konstnärens namn, F. LANDRY. Frånsidan har det schweiziska vapnet i en sköld på en ekkvist, årtalet och myntortsmärket B. Randen har 22 stjärnor för kantonerna.

Vem som stod modell är omtvistat. Efter andra världskriget gjorde två söner anspråk på äran för sina avlidna mödrar: Françoise Kramer-Egli från Neuchâtel eller Rosa Tännler från Gadmen i Oberhasli, enligt Swissmints historik. Handlingarna talar enligt Swissmint snarast för Tännler, eftersom Landry skrev i ett brev att han hade studerat ”type de femme très pur du Hasli”, en mycket ren kvinnotyp från Hasli. Swissmints frågor och svar gör samma bedömning.

Bernhard Graf påpekar på nationalmuseets blogg att kvinnan på myntet egentligen är en Helvetia, landets allegoriska gestalt.

Ett smeknamn utan säker förklaring

Namnet Vreneli dök upp i tryck första gången 1943, och dess exakta ursprung är fortfarande oklart, enligt Swissmint. En förklaring är att folk såg en ung flicka snarare än en landsmoder i bilden, en annan att namnet kommer från Verena. Med helgonet Verena har det ingenting att göra, skriver Swissmint i sina frågor och svar. Enligt Swissmints historik blev det vanligt redan före andra världskriget, medan Bernhard Graf på nationalmuseets blogg daterar det till 1940-talet.

Från betalningsmedel till handelsvara

Den 27 september 1936 devalverades francen med omkring 30 procent, enligt Swissmints historik. Guldet i mynten blev då värt mer än deras nominella värde, och de försvann helt ur betalningarna, fast de aldrig drogs in, enligt historiken och Swissmints frågor och svar.

För att minska Schweiziska nationalbankens stora guldlager och möta en stor efterfrågan på guldmynt präglades från februari 1945 till april 1947 20 008 813 Vreneli av bankens guld med årtalet 1935, enligt samma historik. Årtalet visade att mynten hade den finhalt myntlagen krävde, och bokstaven L före det står för lingot, tacka, och markerar dem som handelsvara, enligt Swissmints frågor och svar. Mynten från 1947 och 1949 har i stället för stjärnorna randskriften AD LEGEM ANNI MCMXXXI. Fram till sista präglingen 1949 tillverkades 58,6 miljoner exemplar.

Fakta om Vreneli

Vikt och finhalt följer samma standard som de andra 20-francsmynten i myntunionen: 6,45161 gram vid finhalten 900, enligt Union Latine. Den äldre Helvetia är ett schweiziskt 20-francsmynt efter samma standard och innehåller lika mycket guld. Säljer en butik båda typerna under namnet Helvetia skiljer årtalen dem åt: 1883–1896 för den äldre, från 1897 för Vreneli.

Att tänka på som köpare

Alla Vreneli har inte samma färg. Legeringen är 90 procent guld och 10 procent koppar, och ämnena oxiderades och betades före präglingen, vilket tog bort koppar från ytan, förklarar Swissmint. Ju kraftigare betning, desto gulare mynt.

I sina allmänna råd om falska mynt skriver Swissmint att moderna förfalskningar ofta är bra och svåra att upptäcka. De viktigaste kännetecknen är reliefen, randen, legeringen och rätt vikt och mått. En suddig bild eller avvikande färg kan tyda på förfalskning, och ett mynt som låter dovt eller inte klingar alls förtjänar extra försiktighet, men även äkta mynt kan låta olika. Swissmint gör själv inga värderingar.

Ett guldmynt räknas som investeringsguld, som är undantaget från moms, om det har en finhalt på minst 900 tusendelar, är präglat efter år 1800, är eller har varit gällande betalningsmedel i ursprungslandet och normalt säljs för högst 80 procent mer än guldinnehållets marknadsvärde, enligt mervärdesskattelagens 21 kapitel. Mynt på EU:s årliga förteckning anses uppfylla kraven hela året. Vreneli och Helvetia har finhalten 900, präglades efter 1800 och var betalningsmedel i Schweiz, och i de kontrollerade butikerna kostade de 7–10 procent mer än metallvärdet. Räknat på de erbjudandena uppfyller de alltså lagens fyra krav.

Så kostar den i dag

Schweiziska 20 franc i de kontrollerade butikerna
MyntButikPrisFraktTotaltLager
Vreneli 1897–1935nordiskguld.se8 165,76 kr0 kr8 165,76 kri lager
Vreneli 1897–1935tavex.se8 175,76 kr300 kr8 475,76 kri lager
Helvetia 1883–1896nordiskguld.se7 986,00 kr0 kr7 986,00 kri lager
Helvetia 1883–1896guldcentrum.se7 996,00 kr129 kr8 125,00 kri lager

Pris för ett mynt som butiken visar det. Frakt: billigaste leverans av ett mynt till ett postnummer i Stockholm, utan hämtning i butik.

Källa: guldpriser.se:s prisinsamling.

Uppgifterna gäller 26 oktober 2026 kl. 14.41.

guldpriser.se har en kommersiell relation till NordiskGuld.

Två erbjudanden per mynt fanns bland de kontrollerade kl. 14.41. Lägst bland dem var nordiskguld.se för båda: Vreneli för 8 165,76 kronor med fri frakt, 310 kronor under tavex.se, och Helvetia för 7 986 kronor, 139 kronor under guldcentrum.se, frakt inräknad.

Guldet kostade 1 282 kronor per gram enligt guldpriser.se:s prisinsamling kl. 14.41. Metallvärdet i en Vreneli var då 7 447 kronor. Butikspriserna, frakt oräknad, låg 9,7–9,8 procent över det. För Helvetia, med samma guldinnehåll, var påslaget 7,2–7,4 procent.

Artikeln är skriven med hjälp av AI och granskad av guldpriser.se:s redaktion före publicering.